
Ska du på festival? Om du vill överleva ska du inte tro att det bara är att skaffa biljett, ta bussen dit och hoppas allt löser sig… Här är tipsen som gör dig till festivalproffs!
1. Ladda MP3-spelaren proppfull. Fyll den med de artister du ska se. Alla deras plattor. På så sätt kan du sjunga med och headbanga på rätt ställen. Dessutom kan du fälla pretentiösa kommentarer om musiken, trots att du bara känt till dess existens i tre dagar.
2. Ställ in MP3-spelaren på shuffle, och du får en automatisk ”plugga glosor”-funktion. Känner du inte igen låten du hör, kolla bara på spelarens display – och vips du har svaret. Inom kort kan du identifiera de mest obskyra festivalbandens mest okända låtar.
3. Riskerar det att bli kallt på festivalen? Är du så fäst vid dina skinnbyxor att du inte kan lämna dem hemma? Se till att ha några ultratunna byxor under skinnbrallorna för att inte riskera att frysa arslet av dig. Alternativt se till att bli tillräckligt full innan temperaturen sjunker.
4. Cash is king. Bankkort och festivaler går ungefär lika bra ihop som nyborstade tänder och apelsinjuice, det vill säga inte alls. Om det över huvud taget finns en uttagsautomat på festivalområdet eller i dess närhet kommer det vara en minst tre km lång kö till den. När det väl är din tur har pengarna i automaten tagit slut (ja, det KAN hända).
Om barerna mot all förmodan tar kort kommer du med största sannolikhet spendera sanslöst mycket pengar på öl, eftersom du faktiskt inte kan SE pengarna försvinna. Alla ölen kommer i sin tur göra dig så packad att du super bort kortet. Dagen efter kommer du inte enbart lida av den sedvanliga bakfylleångesten, utan även undra över vart fan man ringer för att spärra kortet. I denna stund upptäcker du att mobilen gått samma öde som kortet till mötes. Cash IS king.
5. Lämna stora systemkameran hemma. På många festivaler och konserter beslagtar nitiska entrévakter dessa. Då kommer du bittert ångra att du lät lilla digitalkameran vila hemma, och alla visuellt materiella minnen från konserten är ett minne blott – i dubbel bemärkelse.
6. Handsprit! Bajamajor equals äckel. Obrukbart äckliga enligt många som passerat den magiska 25-årsgränsen. Speciellt utsatta är vi kvinnor. Det är fysiskt möjligt att hoppa upp på själva ”bänken” och kissa á la skogsstyle och försöka pricka hålet. Tycks detta onödigt akrobatiskt och öststatiskt är handsprit lösningen. Spruta (handspriten) besinningslöst på ringen, torka och uträtta behov. Enkel trestegsmetod som rekommenderas starkt.
7. Som den traditionellt skotokiga flicka jag är gör det ont att erkänna: Ett par skor är allt som behövs. De asgrymma skinnstövletterna med 16 cm klack fungerar inte. Oavsett underlag. Gräs – du sjunker ned; lera – du kommer aldrig kunna använda skorna igen (hemska tanke); asfalt – efter ett par timmars stående, hoppande och allmän konsertträngsel kommer du inte kunna röra dig. Slutsats: ett par vanliga jävla välingångna gympadojjor är inte bara allt som behövs, utan även det enda som faktiskt fungerar.
